Utvecklingen av Varvsstaden visar vägen inom återbruk

På Kockums gamla område, mitt i Malmö city, växer en ny hållbar stadsdel fram. Många gamla tegelbyggnader bevaras och fylls med nya verksamheter. De stora verkstadshallarna demonteras varsamt för att kunna återbrukas i nya projekt på området. Nu har Varvsstaden utvecklat ”Materialbanken”, en databas som samlar allt återbruksmaterial på platsen och som tydliggör miljövinsterna med ett aktivt återbruksarbete.

Byggbranschen står idag för en femtedel av alla CO2-utsläpp i Sverige vilket har gjort att många som är verksamma i branschen väljer att öka sitt fokus på att arbeta med återbruk och cirkulära processer. Peab insåg tidigt att man i stadsutvecklingsprojektet Varvsstaden, som man samäger med Balder, hade unika förutsättningar att genom storskaligt återbruk och återvinning, kunna arbeta med cirkulärt byggande på ett ansvarsfullt sätt som visar vägen in i framtiden. Preliminära beräkningar av de första insatserna pekar på att man kommer kunna återbruka över 80 procent av allt material, där ingår självklart även de största volymerna som utgörs av betongen. Inget är mer klimatsmart än att återanvända en redan befintlig byggnad.

– Att vara pionjärer på området inom återbruk och återvinning är både en utmaning och ett stort privilegium. Genom att konkret kunna visa på effekterna av ett hållbart och cirkulärt arbetssätt genom Materialbanken, hoppas vi att fler byggbolag och stadsutvecklingsprojekt väljer att följa efter och på riktigt flytta upp ämnet på agendan, säger Pia Andersson, VD på Varvsstaden AB.

De unika förutsättningarna bestod i att man, i de befintliga byggnaderna och konstruktionerna, redan har och äger en stor mängd material på den plats som kommer att bli den nya stadsdelen. Varvsstaden styr själva över demonteringen av de stora hallarna och kan låta den ske med varsam hand. Man har dessutom stor yta på området vilket möjliggör att man kan lagerhålla materialet på plats i väntan på att det får nytt liv, i ett nytt byggprojekt som Peab utvecklar på området, där Projektutveckling utvecklar både kommersiella fastigheter och bostäder. 

– Vi har ett nära samarbete i vår projektorganisation där vi såg chansen att kunna ta arbetet med cirkulärt byggande till en annan nivå, där alla steg i processen är synliggjorda. Alla material, utom miljöfarligt avfall, försöker vi återbruka på plats. Lyckas vi inte med det så skickas materialen på återvinning, säger Erik Wennerholm, projektchef för infrastruktur i Varvsstaden.

Arbetet med Materialbanken påbörjades i samband med att man 2015 började ta fram en hållbarhetsstrategi för området. Man insåg då att mängden material på platsen kan liknas vid en urban gruva med värdefulla tillgångar.  

– Vi började med att inventera alla byggnader vi hade på området för att föra in dem i en databas med tillhörande egenskaper som t ex materialtyp, storlek, ekonomiskt värde och CO2-innehåll. Genom att sedan strukturera informationen i databasen på ett tydligt sätt, lägga in funktioner som t ex en sökfunktion och en delbarhet gjordes denna användarvänlig och tillgänglig, berättar Erik Wennerholm.

Genom att man har all information om materialen kan man i Materialbanken också visa potentiell CO2-besparing och kostnadsbesparingar genom att man återbrukar/återvinner materialen på platsen. Att kunna följa upp arbetet med återbruk- och återvinning är en viktig del av arbetet med cirkulärt byggande.

Miljövinsterna blir tydliga

När man kan använda material från platsen till nya projekt, blir miljövinsterna konkreta och tydliga. Exempel på material som återbrukas i Varvsstaden är betong, stål och glas. Även stora mängder tegel demonteras försiktigt, rensas och läggs upp på pall. Dessa används sedan till nya tegelfasader på platsen. Totalt kommer 1.816.857 tegelstenar att kunna återbrukas, vilket motsvarar 810 svenskars årliga CO2-utsläpp. 300.000 av dessa stenar kommer nu att återbrukas i det pågående kontorsprojektet Gjuteriet i Varvsstaden.

Under alla stora byggnader i Varvsstaden finns stora betongplattor och betongfundament. Bara betongen under de stora hallarna som nu demonteras motsvarar etthundrafem Turning Torso om man staplar 1 m³ stora kuber av betong på varandra. Betongen återbrukas nu som fyllnadsmaterial på platsen vilket sig ger en stor miljövinst då man slipper tunga transporter till och från området. Detta innebär att man minska antalet tunga transporter i centrala Malmö med totalt ca 6.000 stycken.

Utmaningar och möjligheter

Det finns självklart utmaningar med att arbeta med återbruk i den omfattningen som Varvsstaden gör. Användande av byggmaterial omfattas ofta av olika krav och regelverk och ibland blir processen med att demontera och anpassa (upcykla) materialen både komplicerad och kostsam. Arbetssätten och kraven är ofta nya för de olika aktörerna i byggbranschen, både för projektörerna och för entreprenörerna men också för projektutvecklarna.

– Det kan vara en utmaning att knyta till sig rätt kompetens när man arbetar med återbruksprocesser. Det kan handla om miljökrav på materialet eller sätt att hantera dem på plats, säger Erik Wennerholm.   

Det finns stora utvecklingsmöjligheter för att få återbruksprocessen att bli enklare och mer ekonomiskt lönsamma. Däremot är det ingen tvekan om miljövinsterna när det gäller återbruk.

– När Varvsstaden är färdigutvecklad kommer vi att kunna visa på stora miljövinster. Det är fantastiskt att redan nu kunna visa upp byggnader som är teglade med omhändertagen sten från hundra år gamla byggnader. Det ger en speciell känsla och arvet efter varvet blir tydligt. Målet är såklart att kunna visa på att stora delar av Varvsstaden, är byggt av material från Varvsstaden, säger Hanne Birk, hållbarhetsansvarig och utvecklingschef i Varvsstaden. 

Om Varvsstaden lyckas med sitt mål att återbruka allt som går, då blir CO2-besparingen 30.000 ton, dvs 6.666 svenskars årliga CO2-utsläpp. Motsvarande siffra om vi återvinner allt är 10.088 ton / 4,5 ton = 2.240 svenskars årliga CO2-utsläpp. Då kan man enkelt konstatera att återvinning är bra men att återbruk är bättre. 

Materialbanken började som ett sätt att internt skapa en överblick över områdets tillgångar, till att bli en värdefull vägvisare inom återbruk och cirkulärt byggande. Förhoppningen är att Peab i alla sina projekt på området, ska få tillgång till Materialbanken för att hitta delar i den som man kan återbruka i kommande projekt. Det finns också många lärdomar från projektet som kan ge Peab framtida konkurrensfördelar.

Att bygga en stadsdel och att arbeta med återbruk behöver inte bara handla om sten och betong, menar Hanne Birk.

– Genom att erbjuda arkitekter och andra aktörer på platsen, tillgång till Materialbanken, har vi möjlighet att ge stadelen en unik gestaltning och en egen själ. Vi kan bygga vidare på den gamla historien samtidigt som vi genom att tillföra nya element skapar en ny berättelse för framtiden. Vi gör vardagen för de som rör sig i den nya stadsdelen, lite mer nyfiken, lite vackrare och lite mer betydelsefull, avslutar Hanne Brik.

Tänk om vi kommer att kunna visa att en betydande del av Varvsstaden är byggt av Varvsstaden.

Foto: Petra Bindel
Foto: Petra Bindel

Kontakt

Elin Fasth

Kommunikationsansvarig, Varvsstaden

Telefon: 0725-33 54 81
Foto: Petra Bindel

Mer information

Läs mer om Varvsstaden på varvsstaden.se.

Dela det här på:

Vi använder cookies. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används.