Allmänna frågor om vindkraft - Miljö och politik

Varför behöver vi bygga ut vindkraften i Sverige?

Det finns flera anledningar till att det satsas på vindkraft just nu. En grundläggande anledning är att vinden är en förnybar resurs och att vindkraft inte ger några miljöfarliga utsläpp eller restprodukter. Att satsa på ny förnybar energi är också ett sätt att öka försörjningstryggheten och minska sårbarheten i energisystemet. Förutsättningarna för vindkraft i Sverige är dessutom goda. Vårt land ligger inom det så kallade västvindbältet, med en högre genomsnittlig vindhastighet än många andra länder.

Sveriges energipolitik syftar till att underlätta omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle genom att effektivisera elanvändningen, underlätta övergången till förnybara energislag och se till att den elproduktionsteknik som används är miljömässigt acceptabel. Regeringen har sagt att 2020 ska 50 procent av all energi som används i Sverige komma från förnybara källor. Eftersom uran inte är ett förnybart bränsle kommer idag cirka 40 procent av Sveriges energi från förnybara källor. Vindkraft anses vara det förnybara energislaget med störst potential att bidra till en ökning, både i Sverige och internationellt.

Satsning på mer vindkraft bidrar också till att minska utsläppen av koldioxid, något som Sverige och övriga EU-länder åtagit sig att göra för att bromsa den pågående klimatförändringen.

Läs mer på följande webbplatser:

Hur bidrar vindkraft till minskade koldioxidutsläpp?

Även om vår nuvarande elenergiproduktion är nästintill fri från koldioxidutsläpp är behovet av el större än vår egen produktion, vilket gör att vi måste importera så kallad marginalel från bland annat dansk och tysk kolkondens. Genom att öka vår förnybara och koldioxidfria elproduktion slipper vi importera el från kolkondens och kan även exportera mer koldioxidfri el. På så sätt kan vi minska utsläppen i andra europeiska länder. Eftersom klimatet påverkas lika mycket oavsett var utsläppen sker, är det viktigt att Sverige kan bidra till att minska utsläppen även utanför våra egna gränser.

På Energimyndighetens webbplats finns mer information om koldioxidutsläpp och energi.

Subventioneras vindkraftsutbyggnaden av staten?

Tidigare fanns den så kallade miljöbonusen som betalades ut som en ersättning för vindkraftens miljöfördelar. Miljöbonusen låg som högst på 18,1 öre/kWh 2002 och trappades därefter stegvis ner. 2009 var sista året som miljöbonusen betalades ut och då endast till havsbaserad vindkraft. Det riktade statliga stöd som finns idag är stödprogrammet för "Teknikutveckling och marknadsintroduktion i samverkan", kallat Vindpilotprojektet. Programmet beviljades 350 miljoner kronor för perioden 2008-2012, pengarna har fördelats på ett mindre antal utvecklingsprojekt.

Liksom all annan förnybar elproduktion stöds vindkraft av elcertifikatsystemet, som är ett marknadsbaserat stödsystem. Tanken med elcertifikatsystemet är att stimulera och öka elproduktionen från förnybara energikällor.

Mer information finns på Energimyndighetens webbplats – Vindpilotprojektet.

Hur fungerar elcertifikatsystemet?

I korthet innebär elcertifikatssystemet att producenterna får en extra intäkt utöver själva försäljningen av elen. Berättigade till elcertifikat är vindkraft, solenergi, viss bioenergi, viss vattenkraft, vågenergi, geotermisk energi och torv i kraftvärmeverk. Elcertifikaten tilldelas utifrån hur många megawattimmar förnybar el som anläggningen producerar. Under 2010 gick 61,8 procent av certifikaten till biobränsleanläggningar och 19,3 procent till vindkraftsanläggningar. Som elkonsument betalade man under 2010 i genomsnitt 6,3 öre/kWh till elcertifikatsystemet. Det innebär cirka 1,2 öre/kWh till vindkraften.

Sedan den 1 januari 2012 har Sverige och Norge en gemensam elcertifikatsmarknad. Det innebär att handel med elcertifikat kan ske över landsgränserna. Målet för den gemensamma elcertifikatsmarknaden är att öka den förnybara elproduktionen med 26,4 TWh mellan 2012 och 2020. Det motsvarar cirka 10 procent av elproduktionen i de båda länderna.

Mer information finns på Energimyndighetens webbplats – Om elcertifikat, samt i rapporten "Elcertifikatsystemet 2011".

Vi använder cookies. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används.