Sveriges största asfaltfabrik har hittat framgångsreceptet

Vad har ett grått industriområde i Stockholm gemensamt med Gamla Testamentet? Och varför luktar det bastu? Följ med till Sveriges största asfaltverk där Peab årligen tillverkar 300.000 ton asfalt.

Det enda som saknas är de vita labbrockarna. I övrigt ser asfaltverkets laboratorium ut som en klassisk kemisal – låt vara något större. Skyddsglasögon, munskydd och arbetshandskar ligger utspridda kring arbetsytorna och på väggen sitter dunkar med demineraliserat vatten. Här servar Peab Asfalt det stora Västbergaverket och sina andra verk i närområdet med tillverkningsprover och kontroller för att säkerställa att de olika asfaltrecepten följs till punkt och pricka.
– Vi använder väldigt många olika recept och kvalitetsgranskar asfalten regelbundet, säger Lars Jansson som är biträdande regionchef.

Asfalt är till största delen en blandning av stenkross och bindemedel. Stenens beskaffenhet skiljer sig åt beroende på vilken täkt den kommer ifrån.
– Vi kollar bland annat hur nötningsbeständigt materialet är. Det är stor skillnad beroende på var stenen är hämtad och eftersom det används mycket dubbdäck i Sverige måste det vara bra kvalitet, säger Lars Jansson.

Omfattande kontroller

På bord och hyllor ligger borrprover prydligt sorterade utifrån de tejpbitar med text som fästs på dem. Tejpen visar vilka vägar och väglager proven tagits från.
– Vi kollar oftast tjockleken och hålrummen men det går att kontrollera många olika parametrar, säger Pär Fischer som är en av sju labbtekniker på asfaltverket.

Asfalt är både bra och billigt och har goda förutsättningar att få
ner sitt klimatavtryck ytterligare. Framtiden för asfalt ser ljus ut.

Lars Jansson, bitr regionchef Peab

Det bindemedel som används i asfaltframställning heter bitumen och har använts i tusentals år både som tätningsmedel och byggmaterial. Den flätade korg som Mose, enligt Gamla Testamentet, lades ner i som nyfödd var tätad med just bitumen när den placerades bland vassen i Nilen. Problemet är att bitumen är en fossil produkt och därför jobbar Peab aktivt med att hitta ett grönare alternativ. Ett sådant alternativ är lignin.

– Det är ett finmalet träpulver som när vi värmer upp det luktar lite slöjdsal eller bastu. Syftet med att använda lignin är att ersätta ett fossilt ämne med förnybart material från skogen. Men vi hugger inte ner några träd utan ämnet är en restprodukt från massatillverkning och framställning av etanolprodukter. Hittills har industrin bara bränt upp det men nu testas det som bindemedel, säger Lars Jansson.