Herrgården som fick en andra chans

En herrgård från 1847 som för några år sedan flyttades, är nu ett byggprojekt där inget är rakt. I Johanneberg i Göteborg pågår just nu ett ovanligt projekt där historia, hantverk och modern byggteknik vävs samman tillsammans med beställaren HSB Göteborg.

Sommaren 2024 genomfördes ett ovanligt och tekniskt krävande moment i Johanneberg. Den nästan 180 år gamla Gibraltar herrgård lyftes och transporterades cirka 500 meter till sin nya plats. Flytten var en förutsättning för att möjliggöra utvecklingen av området där den stod, men också för att bevara byggnaden långsiktigt.

– Det känns jätteskönt att huset nu står på sin plats. Det var fem ganska nervösa timmar som krävt vårt fulla fokus. Varje meter hade sina utmaningar och vi hade både arborist och grävmaskin på plats som flyttade buskar och kapade träd längs med vägen för att vi skulle kunna komma fram med huset. På det smalaste stället hade vi bara tio centimeters marginal, sa Robin Eliasson, platschef för flytten, i maj 2024.

När huset hade landat och renoveringen skulle påbörjas möttes gänget på plats av en byggnad med tydliga spår av sitt senaste liv. Huset hade haft många användningsområden och även flyttats en gång tidigare, då på 1970-talet. Senast har den använts av Chalmers som representationsvilla. Rivningsarbeten inleddes invändigt, med borttagning av gamla kök, WC och installationer och den ursprungliga planlösningen togs fram. Målet var att skapa tre bostäder utan att förlora herrgårdens själ.

– Vi river för att kunna bevara så mycket som möjligt. Det har varit en balansgång i varje beslut och väldigt mycket har återanvänts, anpassats och behållits. Vi hittade en hel del originaldetaljer på vinden som vi faktiskt kunde använda i själva byggnationen, bland annat lockpanel, berättar Elin Dahlberg, platschef för renoveringarna.

Ett äldre hus som bär på överraskningar

Just anpassning är ett av projektets nyckelord. Under byggtiden har de gamla golven bevarats men nya, plana har byggts ovanpå. Väggar och tak har lämnats i sitt ursprungliga skick för att inte förlora takhöjd och karaktär. Resultatet blir en byggnad där nytt möter gammalt i varje detalj.

På bottenvåningen växer två lägenheter fram och på ovanvåningen en större bostad om cirka 180 kvadratmeter. Planlösningen har i stort sett återgått till originalutförandet och gamla dörrhål har tagits upp och ”nyligen” uppsatta väggar tagits ner. De gamla listerna bevaras men eftersom man fått rikta upp golven hamnar de gamla listerna snett varpå nya lister byggts ovanpå de gamla. Även gamla spegeldörrar har behållits och anpassats till de nya förutsättningarna. För snickarna på plats är det både en utmaning och något annorlunda.

– Mycket är snett och vint och det är det som gör det svårt men också roligt. Vi bygger rakt, men vi möter ofta något som lutar, säger Jesper Elisson, en av snickarna i projektet.

– Dörrarna har vi fått kapa av en bit av för att sedan nåta ihop dem så att speglarna blir rätt och att beslagen hamnar på rätt ställe. Och sen ska de ju också kunna öppnas och stängas i förhållande till de nya golven. Det är många detaljer att tänka på och pannan har stundtals legat i djupa veck, säger Kjell Hellqvist.

De beskriver ett arbete där noggrannhet och hantverk står i centrum.
– Det är många timmar med listsättning, golv och pärlspont. Och hela tiden handlar det om att anpassa sig efter huset. Man får tänka till i varje moment. Det är verkligen LPP* på daglig basis, säger Jesper.

Projektet drivs på plats med egen personal, en liten kärna av platschef, två Peabsnickare och en praktikant från Peabskolan, vilket har varit avgörande för att hålla ihop helheten. Samtidigt har underentreprenörer valts ut med stor omsorg.

– Vi har valt de som har rätt kompetens. Det är en förutsättning i ett projekt som detta. Vi har restaurerat flera av originalkakelugnarna vilket ju är ett väldigt specifikt hantverk. Vi har också haft hjälp av ett snickeri på Hönö som tagit fram nya listverk, fönsterbrädor och trädetaljer, det är inte direkt standard det vi satt in här, säger Elin.

En annan central del har varit samarbetet med en byggnadsantikvarie. Krav och riktlinjer har arbetats in redan i projekteringen och under byggtiden har en löpande dialog förts med antikvarien samt myndigheter som Stadsbyggnadskontoret och Länsstyrelsen. Efter flytten 2024 har herrgårdens kulturhistoriska status dessutom uppgraderats, vilket ytterligare understryker betydelsen av arbetet.

Utöver själva byggnaden pågår parallellt arbeten med tekniklösningar och framtida utemiljö. Ett teknikhus uppförs på baksidan, vinden tilläggsisoleras och brandkrav hanteras genom nya konstruktioner. I källaren genomfördes ett stort jobb med att bygga brandväggar som anpassades efter lägenheterna.

Ett hus med många minnen

Många har en relation till huset, inte minst från personer som varit här under tiden det användes av Chalmers.

– En man som var med och flyttade huset på 1970-talet kommer ofta förbi. När han fick möjlighet att ta hand om de gamla fönstren som vi var tvungna att byta ut, blev han väldigt rörd och glad. Han skulle använda dem till sitt eget hus i Dalsland som han höll på att renovera, berättar Elin.

För projektgruppen blir det en påminnelse om varför arbetet är viktigt.

– Det känns som att vi faktiskt räddar något. Den här typen av hus finns det inte många av. Att få vara med och ge det här huset ytterligare hundra år är speciellt, säger Elin.

Efter sommaren lämnas herrgården över till beställaren HSB. På sikt ska området utvecklas vidare med nya bostäder, där herrgården blir en integrerad del av en bostadsrättsförening. Fram till dess kommer lägenheterna att hyras ut.

– Det kommer nog vara en lite overklig känsla när vi täcker av och får se insidan som en helhet, just nu är det ju mer av en byggarbetsplats. Både vemodigt och speciellt att lämna över, men alla byggen måste ha ett slut, avslutar Kjell.

*Löses på plats