Ett av Europas mest avancerade växthus växer fram i Göteborg

Ett av Europas mest tekniskt avancerade växthus växer fram i Göteborgs botaniska trädgård. Med nästan all världens klimat, högt miljöfokus och avancerad systemintegration är projektet något utöver det vanliga.

Ett av de nya växthusen i Göteborgs botaniska trädgård står nu färdigt. Projektet är redan något av ett landmärke, inte bara i Sverige utan även i ett europeiskt perspektiv, när det gäller teknisk komplexitet, bredd och ambitionsnivå.

– Det är ett tekniskt mycket komplext projekt där byggnad och avancerade klimatsystem måste fungera tillsammans, säger Martin Grann projektledare för Botaniskas nya växthus på VGR, beställare i projektet.

De nya växthusen omfattar totalt cirka 6.600 kvadratmeter och är uppdelade i 9 växthusskepp. När hela projektet står klart kommer anläggningen att rymma omkring 10.000 växter. I den här etappen är 6 av de totalt 9 skeppen färdigställda där det högsta skeppet når hela 18 meter. Efter sommaren fortsätter byggnationen med nästa etapp som omfattar rivning av gamla växthus, byggnation av resterande växthusdelar samt ett nytt besökscentrum med utebutik.

– Det här är ett projekt man nog bara får vara med om och bygga en gång i livet. Det är inte varje dag man bygger gigantiska växthus med den här nivån av teknik och variation, konstaterar Pontus Fagberg, platschef på Peab  i projektet.

Många klimat i ett och samma växthus

Det som har gjort den första etappen i projektet särskilt utmanande är variationen i klimat inne i växthusen. Här samsas alpina, torra och kalla miljöer med varma och fuktiga tropiska zoner och allt däremellan, allt inom samma publika och botaniska växthus.

– I Nederländerna byggs enorma växthus men ofta för grödor som kräver samma förhållanden. Här ska byggnaden klara tusentals arter med helt olika behov. Det är ovanligt, inte bara i Sverige utan i nästan hela Europa, säger Pontus.

I de alpina avdelningarna tillåts temperaturen sjunka till minus fem grader, medan djungelmiljöerna kräver konstant värme och hög luftfuktighet. Alpina växter är betydligt tåligare än tropiska och klarar större variationer och här tas frisk luft in under växtbäddarna för att skapa rätt temperaturprofil på ett energieffektivt sätt.

Även grundläggningen har varit en av projektets stora tekniska utmaningar. Kombinationen av höga glasvolymer, stora spännvidder, angränsande, skredkänsligt naturreservat och många installationer gör att lösningarna ligger långt ifrån standard. På platsen har växthus funnits i minst 50 år och marken har även innehållit en hel del förorenade massor.

Omfattande miljö- och klimatarbete

Hållbarhet och återbruk har varit genomgående i projektet, och har också utvecklats mycket under vägens gång. En stor del av stommen och den platsgjutna betongen har utförts med ECO3- och ECO4-betong från Swerock och de prefabricerade delarna från Byggelement har utförts med ECO50‑utförande. Även markarbetena omfattas av klimatfokus, där Peab Asfalt lagt ECO‑asfalt.

Samtidigt har beställaren tillhandahållit en betydande mängd återbrukat material från sitt eget fastighetsbestånd. Det gäller bland annat allt fasadtegel som är återbrukat från nyligen rivna byggnader på Sahlgrenska och en kalkstenstrappa som kommer från Botaniskas eget område. Granitsten och knott är återbrukade från tidigare byggnationer på sjukhustomter runt om i Västsverige. Just sjukhus är egentligen beställaren VGRs huvudsakliga fastighetsbestånd och härifrån kommer även trä- och ståldörrar samt VS‑produkter som tvättställ, utslagsbackar och diskbänkar. Peabs uppdrag har varit att få materialen att fungera i den nya byggnaden, både tekniskt och gestaltningsmässigt.

– Vår roll har varit att se till att det går att använda i praktiken. Det har inneburit tester, provmontage och ett nära samarbete med beställaren, säger Janni Axelsson, entreprenadingenjör på Peab i projektet och ansvarig för återbruksarbetet.

Hon berättar att man i projektet bland annat murat upp flera provuppställningar med olika tegelvarianter, som beställaren fick ta ställning till i dialog med Stadsfastighetsförvaltningen. Gestaltningen har varit särskilt viktig, då platsen inte bara är Botaniska trädgården utan också en betydelsefull del av Göteborgs stadsbild.

Återbruket har främst använts i de administrativa delarna och personalutrymmena, men arbetet fortsätter även i nästa etapp. Då kommer träd som fällts både på platsen och inom Botaniskas gallringsrundor att tas tillvara och användas som panelmaterial. Även tegel från nyligen rivna byggnader på Fjärde Långgatan kommer att återbrukas i golv i det nya besökscentrumet. Just nu letar man efter taktegel som går att återbruka på de nya husen.

– Det är på många sätt ett projekt där Göteborg bidragit till det som byggs, säger Janni.

Samordning och systemintegration

En av de största utmaningarna i projektet har varit samordningen. Många tekniska system ska fungera tillsammans i en anläggning där biologiska krav är styrande.

– Det är mängden system och hur de ska samverka som gör projektet extra komplext. Många lösningar har vi aldrig ställts inför tidigare. Klimatstyrningen hanteras via en växthusdator från Nederländerna, själva hjärnan i husen. Svenska installationsföretag har ansvarat för montering av all teknik, med undantag för själva stommen som gjorts av en nederländsk växthusleverantör. Systemen för värme, ventilation, befuktning och bevattning är helt integrerade och anpassade efter varje klimatmiljö, berättar Pontus.

Vatten som resurs i cirkulära flöden

Vattenhanteringen är utformad med ett tydligt cirkulärt fokus där regnvatten samlas upp från taken till stora tankar under mark. Genom en biobädd bryts rester av föroreningar och växtskyddsmedel ned innan vattnet förs vidare i systemet. När anläggningen är i full drift beräknas regnvatten täcka cirka 75 procent av bevattningsbehovet.

I de tropiska delarna används regnsprinklers som simulerar naturligt regn. För att skydda vid eventuell brand används dimsprinklers, som släcker effektivt med betydligt mindre vatten och samtidigt skyddar växterna från för stora mängder vatten. Bevattningen i de olika växtbäddarna sker med hjälp av dosatroner som doserar gödningsmedel direkt i vattnet och systemet hanterar både regnvatten och det kommunala vatten som behövs, parallellt.

Flexibilitet för framtidens växtsamlingar

Växtsamlingarna kommer till stora delar att motsvara de som fanns tidigare, men byggnaden är konstruerad för hög flexibilitet över tid.

– Botaniska har ett mycket högt internationellt anseende. Med den här anläggningen skapas förutsättningar att utveckla, förändra och framförallt visa upp samlingarna långt in i framtiden, säger Pontus.

Just nu kommer de närmare 10.000 olika växterna att bäras in till det färdigställda växthuset och för Botaniskas del återstår en del invändigt att göra.

− Det är fantastiskt att vi får vara med om det här! Husen kommer bli våra växters hem i många, många år och förhoppningsvis få en plats i göteborgarnas och många andras hjärtan, säger Hanna Tornevall, förvaltningschef på Botaniska.

I höst startar den tredje och sista etappen, som omfattar växthus, besökscentrum och utebutik. Men allmänheten får vänta tills 2030 innan de får ta del av de nya växthusen.

Peabbolag:

• Peab Sverige AB
• Lambertsson
• Swerock
• Byggelement
• Peab Grundläggning
• Peab Asfalt