Peab nominerat för studie om att fånga in koldioxid i betong

Krossad betong är en outnyttjad potential för koldioxidinfångning. Det lyfter Nils Rydén, forskningschef på Peab, i en rapport som nu är nominerad till Årets innovation av SBUF. Han hoppas att den ska hjälpa branschen att få upp ögonen för den enkla metoden.

När byggnader och anläggningar rivs uppstår stora mängder krossad betong. Idag gör man sig ofta av med den rivna betongen så snabbt som möjligt, där den vanligaste användningen har varit som fyllnadsmaterial.

Samtidigt blir återanvändning av krossad betong som ballast i ny betong allt vanligare. Om man istället för att direkt forsla bort den krossade betongen låter den ligga kvar i luften ett par månader kommer den att fånga tillbaka en del av de koldioxidutsläpp som orsakades vid tillverkningen. En process som kallas karbonatisering.

Detta har Peab, med forskningschef Nils Rydén i spetsen, lyft i en studie som nu är nominerad till Årets innovation av SBUF, Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, en utmärkelse som årligen ges till banbrytande projekt i byggbranschen.

– Det finns en stor outnyttjad potential för koldioxidinfångning i krossad betong. Det bidrar till att få ner koldioxidutsläppen och det är enkelt och billigt och kan med enkla medel bli en del i en process vi ändå gör, säger Nils Rydén.

Han förklarar att processen också blir ett naturligt steg i den cirkulära processen då gammal krossad betong förbättras av att den får karbonatisera innan den återanvänds.

– Den blir då hårdare och av bättre kvalitet och på så sätt kan koldioxidinfångning i gammal betong även bidra till cirkularitet.

Koldioxidinfångning är, som det ser ut idag, en nödvändig åtgärd för att kunna nå klimatmål om nollutsläpp av koldioxid. CCS-tekniker (Carbon Capture and Storage) som kan bidra till storskalig infångning av koldioxid är dock mycket dyra och kräver utveckling, stöd och regelverk som ännu inte finns på plats för att kunna användas i bred skala.

Metoden med koldioxidinfångning i krossad betong är vanligare i andra länder och i sin rapport har Nils Rydén sammanställt resultat från internationella erfarenheter. Han har också tagit upp konkreta förslag på hur krossad betong kan användas både temporärt och permanent i konstruktioner inom anläggningsprojekt.

Utöver att lagras tillfälligt på projektet i luftiga högar inför vidare återvinning, skulle krossad betong kunna användas i till exempel gabioner – stålnätskorgar – för stödmurar och bullerskydd, eller som ytmaterial i slänter vid vägar och broar.

Bättre mätmetoder behöver utvecklas

En viktig slutats är att det krävs bättre metoder för mätning och verifiering. För att koldioxidinfångning i krossad betong ska bli en process som anläggningsentreprenörerna ska kunna redovisa och som kan kravställas och mätas av uppdragsgivare som Trafikverket krävs en pålitlig och enhetlig mätmetod av mängden koldioxid som fångas in. Peab Anläggning planerar därför en uppföljning av projektet som fokuserar på mätning och verifiering.

Sammanställningarna i forskningsrapporten visar att 10-30 kg extra koldioxid per ton krossad betong kan bindas relativt enkelt.

Årets innovation 2025 delas ut av SBUF den 16 april. Fem projekt är nominerade och nytt för i år är att man delar ut två pris-  Årets nytänk – visionärt och normbrytande, framtidsorienterat och Årets nytta – praktisk effekt och omedelbar branschnytta.

Nils Rydén hoppas framförallt på att uppmärksamheten kring rapporten ska få fler i branschen att börja använda metoden.

&ndash Stödet från SBUF och uppmärksamheten via nomineringen till Årets innovation är en fantastisk möjlighet att få ut resultaten. Det här är något vi behöver jobba med i hela branschen för att fånga upp så mycket koldioxid som möjligt med den här metoden.

Peab under projektledning av Nils Rydén vann Årets innovation 2022 för ett projekt om automatiserade vägkontroller. Läs mer här Peab vinner SBUFs innovationspris för nya vägkontroller - Peab